greatmoments

Senaste inläggen

Av Jens Larsson - 10 mars 2021 14:22

Jack var väl som vilken annan 30-åring som helst. Han hade nyss lämnat hans epok av att vara 20 år och hade tagit steget upp i vuxenligan. Nu var han trettio. Eftersom vädret var vackert och Jack för tillfället "mellan jobb" tänkte han att en promenad nog skulle sitta fint. Han tog på sig jacka och skor och stängde dörren bakom sig. I samma sekund som han slog igen dörren hörde han hur hans telefon ringde inne i lägenheten. Ja, jack var en av få 30-åringar med fast telefon. Fast nu var det egentligen inte Jacks telefon, utan hans morbrors kompis kusin. När man hyr i andrahand får man vackert ta att allt inte är som man själv hade önskat det. Lägenheten var till exempel inredd i en stil som gjorde att Jack nästan skämdes för att ta dit kompisar. Det kändes som om han bodde hemma hos en farfar utan stil och som verkade notoriskt rädd för allt som kunde uppfattas som ljust och fräscht.


Jack öppnade dörren igen och svarade artigt i telefonen. Eftersom det inte var Jacks telefon hände det ytterst sällan att någon av samtalen var till honom. Det var oftast telefonförsäljare som tyckte att lägenhetsinnehavaren borde köpa ett maximultipaket med alla kanaler i hela världen. När Jack förklarade att hushållet saknade TV kom telefonförsäljaren helt av sig. Vem har inte en TV liksom? Då och då var det en gammal affärsbekant till Benny, lägenhetsinnehavaren, som ringde. Jack hade lovat att under inga omständigheter låta bli att ta ett telefonsamtal om han var hemma. Benny väntade nämligen på ett samtal som skulle göra att hans "miljoner" äntligen skulle hamna i hans händer. Eftersom Jack aldrig hade träffat den här Benny, så visste han inte mer om honom än vad han hade fått höra från sin morbror som hde fått höra det från sin kompis. Enligt dessa säkra källor så var Benny en mytoman av rang som ständigt levde på en dröm som han själv hade hittat på inne i huvudet. Jack struntade egentligen i hur det faktiskt låg till med Benny. Han svarade snällt i telefonen så fort han var hemma. Det är ju ett billigt pris att betala för att få bo i en lägenhet i centrala Göteborg i stort sett gratis.


När han lyfte luren hann han inte säga sitt namn förrän en mansröst i andra ändan sa: "Åk till Edinburgh ikväll, det går ett plan från Landvetter klockan 19:10. Biljetter finns att hämta upp i tobaksaffären på Eklandagatan som vanligt." Sen la mannen på.


Jack stirrade förvånat på telefonluren. När Jack flyttade in hade han fått stränga order om hur han skulle göra om någon ringde och gav honom någon form av instruktioner. Jack hade lyssnat med halva örat eftersom han såg det som otroligt att det skulle bli aktuellt.


Nu visste han inte riktigt vad han skulle göra. Skulle han åka till Edinburgh och vad skulle han göra där? Äsch, det här var ju helt befängt, han har inte tid att åka till Skottland. Han skulle ju faktiskt på bio ikväll. Förvisso en blinddate, men han såg ändå fram emot att komma ut och träffa någon. Samtidigt ville han ju förstås inte riskera att förlora lägenheten.


Jack bestämde sig för att gå sin promenad och tänka över saken. Han tog en promenad runt Trädgårdsföreningen där folk satt och lapade efterlängtad vårsol och smuttade på kaffe i pappersmuggar. Plötsligt stötte han ihop med en man som verkade ha mycket bråttom och som inte verkade se sig för överhuvudtaget.


– Se dig för! ropade Jack efter mannen som hastade vidare.


Jack bestämde sig för att rätta sig i ledet och köpa en take away kaffe han också. Inne på Rosencaféet beställde han en latte machiato att ta med. När han skulle plocka upp plånboken för att betala upptäckte han en lapp som låg i samma ficka på jackan. På lappen stod det; "Varför hämtar du inte biljetterna? Förstår du vad som står på spel?". Jack rös till och blev helt kall i hela kroppen.


– 28 kronor tack. upprepade den nu något irriterade tjejen bakom kassan på caféet. Jack lyckades på något sätt få fram sitt Visa kort och betala, men mentalt var han inte närvarande.


Utan att riktigt veta hur hamnade han på en bänk framför den stora fontänen framör restaurang Trädgårn. Där började Jack sakta bli sig själv igen. Han drack sin kaffe och försökte samtidigt spana efter mannen som han hade stött ihop med. Det måste ju ha varit han som la lappen i jackfickan på honom. Jack ville desperat ha lite svar nu, för frågorna började bli så många att de riskerade att rinna ut ur öronen på honom annars.


Mitt i dessa tankar ringer telefonen, det är Jacks syster Maja.

– Ja, svarar Jack lätt frånvarande.
– Hej, det är jag, vad gör du? frågar Maja
– Eh, dricker kaffe...
– Jaha, du har du funderat något mer på vart vi ska bjuda mamma när hon fyller 65?


Jacks familj har alltid sagt att de ska resa tillsammans igen, det har de nämligen inte gjort sedan Jack var 14. Under hela hans uppväxt har familjen varje år åkt någonstans tillsammans. Det har aldrig varit några exotiska resor, utan soliga och varma platser inom Europa så som Rhodos och Madeira.


– Nä, det kan jag inte säga att jag har, du jag har lite att stå i här, kan vi inte höras om några dagar? säger Jack lite halvirriterat.
– Sluta nu, precis så sa du ju när vi pratades vid sist. Vi måste bestämma något så att vi kan börja leta efter bra hotell och sånt. Hon fyller ju om två veckor!
– Jo, jag vet, men jag har lite mycket annat just nu.
– Som vadå? Du sitter och dricker kaffe mitt på dagen, i någon park vad jag kan urskilja på bakgrundsljudet och du är dessutom arbetslös. Jag däremot jobbar heltid och är ändå den som verkar få dra hela det här lasset. Du kan väl åtminstone brainstorma lite med mig om vart vi skulle kunna åka?
– Alicante gillar väl alla pensionärer att åka till, häver Jack ur sig.
– Men vad fan, kan du vara lite mer oengagerad!
– Förlåt, jag är verkligen inte... jag vet, jag ska... eh... Jag vet att Pär och hans familj åkte till Skiathos för två år sedan och sa att det var väldigt fint där. Det kanske kan vara något?
– Tack! Äntligen kom det något vettigt ur dig. Jag kollar upp Skiathos ikväll så ringer jag dig och så pratar vi vidare då.
– Det blir bra.
– Och du, vad du nu än har i huvudet så är det säkert inget som du kommer att tänka på om 10 år ändå. Så ta ett djupt andetag och simma lugnt.
– Mm, okej.
– Nu måste jag sluta, vi hörs, hej då!
– Hej då...


Jack lägger på och tittar på luren. Det där samtalet gjorde att han lyckades komma något närmare verkligheten igen. Allt det här är ju bara löjligt, han tänker inte åka till Edinburgh bara för att någon stolle som han inte känner ber honom att göra det! Fast... Och nu kom det där samvetet igen, han har ju faktiskt lovat Benny och han vill inte under några omständigheter förlora lägenheten. Det är hans enda fasta punkt i tillvaron just nu. Dessutom har han vant sig vid att bo mitt i stan att han skulle bli knäpp om han tvingades flytta ut till Frölunda eller Högsbo.


Utan att riktigt veta varför så begav sig Jack till tobakasaffären på Eklandagatan för att hämta biljetterna. Han kände sig nästan fånig när han gick in i affären och frågade efter biljetterna. De kommer ju självklart inte att finnas där, allt det här är ju bara någon som driver med honom.


– Vad bra att du kom, jag började undra om det skulle dyka upp någon överhuvudtaget, sa kvinnan bakom disken.

Jack tog förbluffat emot biljetterna som såg ut att vara äkta. Nu började nyfikenheten så sakta ta över, fan vet om man inte skulle ta och åka ändå, tänkte Jack.


Klockan var nu 17:00 så Jack skyndade hem och kastade ner lite kläder i en väska och insåg då att han inte äger någon necessär. En 3 liters plastpåse fick fungera som substitut.


Efter att snabbt ha gjort ett överslag i huvudet på vad det skulle kosta att ta taxi versus flygbuss till Landvetter, satt han nu på bussen och undrade vad han egentligen höll på med. På något sätt var han tvungen att se hur långt det här äventyret skulle ta honom. Nog skulle det väl bli stopp på flygplatsen när det visar sig att biljetterna är fake?


På Landvetter var det fullt ös överallt. Såhär mycket folk hade Jack inte sett på en och samma plats sedan mellandagsrean i Nordstan som hans syster hade släpat med honom på för 4 år sedan. Hon sa något om att han behövde en ny kostym. Den där kostymen hade han använt exakt noll gånger. Men han uppskattade sin systers omtänksamhet i frågan.


Jack skannade skylten över avgångar men den var så full av städer som Gdansk och Malaga och gud vet vad att han fick stå en lång stund och stirra innan han hittade Edinburgh. Avgångstiden stämde med den på biljetten. Men en stigande nervositet närmade han sig incheckningsdisken. Vad skulle han säga när det visar sig att biljetten inte är giltlig? Kommer han att hamna i trubbel? Är det inte olagligt att försöka förfalska biljetter. Plötsligt blev Jack smärtsamt medveten om att det fanns poliser i ett hörn av avgångshallen. Vad gör dom här? Ett hugg i magen blev hastigt avbrutet av att någon körde in i hans hälar med en bagagevagn. Jack vände sig om och såg en 3-årig liten tjej med håret på ända som försökte manövrera vagnen utan att denna varelses ansvariga verkade vara i närheten.


– Se dig för! var allt Jack fick ur sig. Sen såg han en, vad han förmodade var en pappa, komma springande med viss panik i blicken.


– Hörödudu, du får inte bara gå iväg så där. Med en ursäktande blick förde han det lilla hårsvallet tillbaka till resten av ressällskapet.


Väl framme vid rätt incheckningsdisk gick det på två sekunder innan han stod framför disken och herrn med välpolerad mustasch såg uppfordrande på honom och frågade efter biljetten. Jack lämnade fumligt över biljetten. Av någon konstig anledning började alla ljud runt omkring honom att bli dova och hans ögon hade svårt att fokusera. Han såg att herrn bakom disken pratade, men han kunde inte höra vad han sa. Plötsligt stod han där med boardingkort i hand. Sakta kom öronen in i matchen igen och han hann uppfatta att han hade plats 2A i business class och att han kunde gå förbi säkerhetskontrollen och hade tillgång till loungen som en följd av detta.


Jack mumlade ett ord som lätt som "talckpomye" och irrade mot rulltrapporna. Vad hade just hänt? Var biljetterna äkta? Shit, ska han verkligen åka till Edinburgh? Och vad skulle han göra där?

Av Jens Larsson - 11 februari 2021 16:43

I dessa osäkra tider och även i trygga tider är det lätt att hetsa upp sig över framtiden. Hur ska det gå på det där mötet, hur ska jag lyckas hitta ett jobb, hur ska jag kunna få en högre position på jobbet, hur ska jag klara av att gå ner i vikt osv. Mycket av det vi oroar oss för i framtiden handlar om att vi saknar tilltro till att det ordnar sig. Tänk vad många saker man hade kunnat slippa grubbla på om man bara litade på att det kommer gå bra? Självklart ska vi tänka på framtiden, men man måste ställa sig frågan om man kan påverka det man oroar sig för. Om inte är det bara att lita på att det blir bra.


#livet #tips #måbra #livsstil

Av Jens Larsson - 1 februari 2021 16:49


Begreppet digital nomad betyder att man har ett arbete som man kan utföra varifrån som helst. Eftersom man kan bo var man vill kan man byta plats flera gånger per år och på så sätt se världen samtidigt som man jobbar. Nu vill ön Madeira locka till sig fler digtala nomader. Det är byn Ponta do Sol på Madeira som lockar med bra internetförbindelse och prisvärda lägenheter. Man hoppas att fler digitala nomader till byn också betyder ökade intäkter för restauranger, butiker och caféer i byn.


#digitalnomad #Madeira

Av Jens Larsson - 3 juli 2020 08:47

 

Det är många som har svårt eller vaknar mitt i natten och har svårt att somna om. Att ha problem med sömnen påverkar oss otroligt mycket, vi presterar helt enkelt sämre vardagen. Det kan ta sig en rad olika uttryck. Vi kan till exempel bli mer lättirriterade och ha mindre tolerans mot vår omgivning. Vi kan få sämre koncentration, kreativitet och problemlösningsförmåga. Det kan också drabba oss själva genom att vi inte orkar hålla igång med träning eller att kosten blir lidande genom att vi lättare väljer skräpmat och godis.


Forskningen kring sömn har verkligen gjort framsteg de senaste åren och man har börjat förstå vilken otroligt central roll sömnen har för vårt välmående och vår kapacitet. Det har ju länge ansets vara coolt att sova lite och jobba mycket i vissa kretsar. Men när nu forskning visar att man faktiskt blir "dummare" och tar sämre beslut när man har sovit för lite, är det många som börjar värdera sömnen högre.


Fast om man nu vet att man borde sova bättre, hur gör man då? Det finns grundläggande saker som många gånger hjälper, så som att att undvika skärmar 2 timmar innan man ska sova. Att inte ha mobilen i sovrummet. Att försöka ha så svalt som möjligt i sovrummet och förstås också att se till att det är mörkt och tyst.


Sen är det förstås ofta så att det är stress eller oro som gör att sömnen blir lidande. När vårt stressystem är på alerten är det bland annat för att kroppen ska vara redo för faror, dygnet runt. Men när faran inte längre är något som riskerar att skada eller döda oss så blir ju det systemet lite kontra produktivt, då vi ju istället mår allt sämre. Stress och oro leder till sämre sömn som leder till mer stress och oro osv.


Så det gäller att försöka bryta den cirkeln. Kanske genom att försöka identifiera vad det är för fara som gör en stressad och oroad och fundera på om det är värt att vara rädd för just detta? Är det risken att någon individ på jobbet ska tycka att du inte gjorde ett 100% strålande jobb? Då kanske det inte är värt att sova dåligt. Kanske kan du istället säga "Fuck it, det blir vad det blir!".


Vill du ha mer tips på hur du kan sova bättre och minska dina sömnproblem? Kika på Sömnguiden.se där det finns en hel del bra tips.


#sömn #sova #sömnproblem #trött 

Av Jens Larsson - 27 januari 2020 11:24

 

För några år sedan hade jag en väldigt fin upplevelse när jag var i Marbella. Det var tidigt på förmiddagen. Solen sken och fåglarna kvittrade. Det var alldeles lagom varmt och jag hade inget planerat, jag drev bara planlöst omkring i gamla stan i Marbella. Då kommer jag fram till ett litet torg och en kyrka. Dörrarna till kyrkan står öppna och solen skiner från kyrkan mot mig. Innefrån kyrkan hörs en vacker kör sjunga.


I det ögonblicket minns jag att jag kände så många saker på en gång. Jag kände tacksamhet, lugn, glädje och fascination. Allt på samma gång. Ett ögonblick så enkelt, men ändå så starkt. Sannolikt kommer jag aldrig att glömma det. Jag kan nästan ångra att jag inte bara stannade i ögonblicket så länge jag kunde och INTE plockade upp mobilen för att föreviga det hela på film.


Visst är det konstigt att vi så gärna vill fånga de där ögonblicken, i tron att vi ska kunna uppleva de igen och då känna samma sak återigen. För den där filmen på kyrkan blev ju inte alls så bra och fin som den verkliga upplevelsen. På filmen kan man inte känna solens värme eller känslan av att inte tänka på något, som jag hade i kroppen vid tillfället.


Nåja, sålänge man inte tar upp mobilen direkt utan försöker stanna så länge man kan i ett ögonblick så är ju filmer och bilder ändå ett sätt att minnas känslan, även om man inte känner exakt samma sak igen.


#minnen #ögonblick #känsla

Av Jens Larsson - 4 januari 2020 21:30

Djupintervjuer är ett fantastiskt sätt att förstå sig på en företeelse eller en grupp människor. Hur gör man då djupintervjuer? Jo, det första steget blir att avgränsa den företeelse som du avser att studera. Nästa steg blir att göra någon form av urval. Urvalet måste vara strategiskt och får inte vara statistiskt eller slumpartat. Man måste handplocka ett antal fall för att maximera chansen att man råkar ut för företeelsen i fråga så många gånger som möjligt. Efter det sker datainsamlingen. Efter det gäller det att sortera datan och om du efter detta skulle sakna data i någon form, måste du gå tillbaka till fallen igen och utsätta dig mer målinriktat för de aspekter du saknar.


Skillnaden för samtal och intervju består i att intervjun innebär mindre spelrum för informanten och frågorna i intervjun är uppgjorda i förväg på ett annat sätt än i samtalet. Kvalitativa djupintervjuer innebär alltså inte att de är helt förutsättningslösa. Ett visst mått av struktur är nödvändigt för att intervjun ska förbli en intervju och hålla sig till det tilltänkta ämnesområdet. Det är graden av styrning, dvs hur mycket spelrum motparten har, som utgör skillnaden mellan samtal och intervju.


Den danske forskaren Steinar Kvale tar upp några aspekter som karakteriserar en kvalitativ forskningsintervju. Kvale menar att syftet med den kvalitativa intervjun är att beskriva och förstå centrala teman i den värld som den intervjuade upplever och förhåller sig till. Intervjun är sakorienterad och inte personorienterad. Vidare pekar Kvale på att det inte är meningen att man ska be den intervjuade att göra tolkningarna. Frågan om varför hen gör som hen gör är det i första hand intervjuarens sak att bilda sig en uppfattning om.


I en kvalitativ intervju vill man beskriva specifika situationer och händelseförlopp och inte ha generella svar. Konkreta men ändå öppna frågor är en bra utgångspunkt för djupintervjuer. En sista viktig aspekt är att intervjun är en interaktion mellan två människor. Intervjuaren och den intervjuade reagerar på varandra och påverkar varandra ömsesidigt. Det avgörande är att intervjuaren är så medveten som möjligt om den personliga dynamiken och kan dra nytta av den. Här kan en viktig faktor vara att vi som undersökare är så pass pålästa att vi kan ställa relevanta följdfrågor, och att vi kan avgöra om frågan ska omformuleras för att passa just den här personen. Snarare än att försöka reducera betydelsen av den mellanmänskliga interaktionen, gäller det att använda den medvetet.

Alasuutari menar att själva observationen i en kvalitativ undersökning aldrig kan ses som ett färdigt resultat, utan ses istället som ledtrådar till den tolkning man ska göra för att komma ”bakom” observationerna. Begreppet kvalitativ analys definierar Alasuutari som resonemang och argumentation som inte enbart är baserat på statistiska relationer mellan variabler genom vilka objekt och observationer beskrivs. En kvalitativ analys bygger på att man med hjälp av de ledtrådar man har samlat på sig gör en tolkning som leder till en förklaring till det fenomen man har studerat, på samma sätt som en detektiv som har olika ledtrådar i slutänden kommer fram till en möjlig lösning. Ju fler ledtrådar desto större chans att lösningen är rätt. Men en vetenskaplig undersökning som grundar sig på kvalitativa metoder kan aldrig sägas att utan minsta tvekan ha uppnått en riktig lösning på ett fenomen.


Kvalitativ analys kan sägas bestå av två faser. I den första fasen gäller det att först hitta en synvinkel på det material man har. För att göra det bör man prova att applicera olika synvinklar på sitt material för att sedan välja en eller flera av dem. När man sedan analyserar materialet gäller det att bara försöka uppmärksamma det som är väsentligt från den synvinkel man från början har valt. På så sätt bryter man ner materialet i mer hanterbara bitar. För att sedan göra materialet än mer hanterbar kombinerar man de olika observationer till en eller flera större observationer. Detta gör man genom att hitta en gemensam nämnare i de olika observationerna, eller genom att formulera en regel som man kan applicera på de olika observationerna. Som exempel kan man ta en sifferkombinationen bestående av siffrorna: 27, -9, 45, 81 och –36. Ur den kombinationen kan man hitta en gemensam nämnare, det vill säga 9. På samma sätt menar Alasuutari att man ska göra med kvalitativt material.


För att tolka och analysera det material man har ska man enligt Alasuutari försöka komma på ett antal varför-frågor som man använder i sin tolkning av ett material. Men i vissa fall kan det vara svårt att komma på sådana frågor för att det fenomen man studerar är för bekant. Det kan också vara så att fenomenet är alltför obekant och att man då istället kommer på för många varför frågor. När man till exempel studerar ett obekant folkslag är det lätt att fråga sig irrelevanta varför-frågor på grund av att man inte förstår den kulturens sätt att tänka och leva. I en sådan situation menar Alasuutari att man bör granska sitt eget tankemönster och vad som ligger till grund för det för att komma fram till användbara varför-frågor. Tvärtom blir det om man till exempel studerar sin egen kultur, då känns kanske alla varför-frågor istället banala och svaren självklara. Svårigheten ligger alltså i att se bakom sin egen självuppfattning och studera det som man själv uppfattar som naturligt. Ett sätt att göra det, säger Alasuutari, är att jämför ett liknade fenomen i en annan kultur och på så sätt väcka varför-frågor om sitt eget fenomen. Andra sätt att komma upp med bra varför-frågor är att se till tidigare forskning och jämför med sin egen, stämmer det överens, stämmer det inte överens och i så fall varför.


En viktig del i tolkningsprocessen är att vara medveten om och uppmärksamma saker som normativt beteende hos informanten. Genom att hitta normer hos den grupp man studerar skapar man också intressanta frågor om varför den normativa uppfattningen är vad den är hos en grupp eller i en kultur. Om den du intervjuar ger ett tydligt normativt svar, är det intressant att ställa sig frågande till varför hen tar en normativ position gentemot dig som intervjuare i just den frågan och varför hen ser det som en moralisk fråga.


Det blev en lång post, men jag tycker verkligen att metoden är intressant!

Av Jens Larsson - 30 december 2019 15:00

 

Staden som är en av de mest kupperade i hela Europa? Staden med en ikonisk spårvagnslinje? Ursäkta mig, det är inte meningen att vi ska leka på spåret här. Jag försöker helt enkelt leda in den här texten på Portugals huvudstad Lissabon. Men egentligen tänker jag inte skriva om just Lissabon i första hand. För även om staden har fått ett välförtjänt uppsving som turistdestination så finns det en annan stad som man når på bara 30 minuter med tåg (kostar 30 spänn) från Lissabon, nämligen Sintra.


Efter att ha spenderat ett par dagar i Lissabon är de flesta redo för nya upplevelser. Sintra är något helt annat än Lissabon. Ett av de bästa sätten att uppleva Sintra är att köpa ett dagskort till hop-on-hop-off bussarna, eftersom de stannar vid alla sevärdheter. Och om det är något det finns gott om i Sintra så är det sevärdheter. Flera av de är också med på Unescos världsarvslista. Det är till och med så att själva staden i sig är med på listan.


Monserrate Palace är en av de coolaste platserna att besöka med sin sagolika utformning, men listan fortsätter med minst lika imponerande Moorish Castle och Pena Palace. Om du verkligen vill kunna njuta av Sintra i lugn och ro så är det bäst att spendera minst två dagar här. Men det gäller att boka hotell i god tid innan eftersom de ofta är fullbokat under högsäsongen.

 

Egentligen borde Sintra vara med i alla listor över saker att göra i Lissabon, även om det tekniskt sett inte ligger i Lissabon. Med tanke på hur smidigt och billigt det är att ta sig hit så är det verkligen ett måste!

 

#portugal #lissabon #resa #semester #europa #sintra

Av Jens Larsson - 19 december 2019 15:00

Visst vore det skönt om man inte var rädd för att misslyckas? Ibland är man så löjligt rädd att inte lyckas att det verkar hämmande. Det kan handla om små saker som att ringa ett telefonsamtal till ens chef eller prata med en kollega om något viktigt/känsligt. Det kan vara att säga vad man tycker på ett möte. Det kan vara att fråga en "dum" fråga på en föreläsning.


Tänk om man kunde se misslyckanden som något positivt. På vissa företag som arbetar med inovation har man insett fördelarna med misslyckanden. Det finns ju få saker som man lär sig så mycket av som att misslyckas. Dessa företag uppmuntrar därför misslyckanden. Gör man något som inte funkar, som floppar, som ingen gillar eller vad det nu kan vara så har man lärt sig otroligt mycket som man annars inte hade lärt sig.


Det är ju också så att det är ett misslyckande i sig att inte våga prova. Om jag låter bli att ta ett steg som jag skulle vilja ta för att jag är rädd att misslyckas - ja då har jag ju misslyckats i och med att jag inte vågar.


Har du gjort något riktigt dåligt. Toppen. Se till att lär dig av det på något sätt. Då blir det ju också att erkänna misstaget för andra, till exempel en kund eller en chef.


#misslyckas

Presentation

Det finns ögonblick i livet som är värda att spara. En del sparar kanske bara de riktigt stora ögonblicken, som när man gifter sig, får barn eller åker på en resa. Många glömmer kanske att det finns små ögonblick även i vardagen som är värda att spara. Gr

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2024
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards